Drömmigt



Så underbart!


Allt på en och samma gång



Ett försök till att se hemskt aktiv ut i sitt tentaskrivande

Åt skogen

I nuläget så fixar jag inte det här. Som det ser ut nu så kommer jag inte klara av den här hemtentan. Jag saknar material till två av de fyra frågor jag ska besvara. Är det ens någon idé att försöka? Känner bara en sjuk jävla frustration över det hela. Jag har inte haft någon motivation alls till att ta tag i den här uppgiften. Har suttit och bläddrat igenom de flesta av mina anteckningar men de gör inte saken bättre. Vill ut och mörda en snögubbe i nuläget, skotta massa snö. Bara göra något annat än att sitta här och tro att det här kommer ordna sig. 

Det blir bara självdestruktivt, det bara styrker känslan av att jag inte riktigt är sugen på att plugga än. Mest av allt hade jag velat ägna en helvetes massa tid till ljudteknik. Att/om jag kom in på Scenproduktion och påbörjade studier i något jag i nuläget tycker är kul. Hur jag än vänder och vrider på det känner jag mig bara vilsen för tillfället. Jag orkar inte ha läxor hängande efter en "igen", inte än. Hellre skulle jag haft ett jobb, sluppit ta det här extra ansvaret som behövs för att studera. Tjäna pengar, åka iväg någonstans(?) Hade varit kul om saker var lite som förr i tiden...

Tankar på en tågresa

Så jävla vinter, så jävla kallt. Tankarna går till sommar och värme trots att helvetet knappt börjat. Är man "rik" nog kan man köpa sig ut ur bekymren, åka någon annanstans, slippa. Detta är inga tankar jag delar utan snarare ett utkast av det gnäll jag hört från andra. Personligen bryr jag mig inte så mycket om årstiderna. Vintern förknippar jag med stora kängor och lustiga jackor som får folk att se ut som Michelin-gubbar. Snopet kan jag tycka då jag inte får användning av min svindyra skinnjacka.

Så fort det börjar snöa på Österlen rasar infrastrukturen illa kvickt. Tåg fastnar här och där av diverse anledningar, fastfrusna fotsteg som försenar en resa något så kolossalt. Eventuell livsfara uppstår då folk måste ta sig över en ravin då de ska av sitt tåg. Jag kan tolka det som att vardagen blir lite mer spännande så för mig är det kul.

Varför delar jag med mig av detta? Jag har inte lagt så mycket funderingar på detta sedan jag tog fram mitt block och började skriva. Det är för det mesta ett försök att förmedla vardagstankar till text. Ni kan se den här bloggen, hela alstret som mitt personliga klotterplank. Olle bjuder in på trerätters bestående av ett liv och de tankar som skapas av vardagens upplevelser. Det är text, någon bild här och där och åter mer text. En process med förbättring som mål, att bli lite bättre på att skriva helt enkelt. Personligen kan jag uppfatta bloggar som har för mycket personliga texter som lite för knepiga. Det är ju roligast att se på bilder som folk delar med sig av på bloggar. Bilder på vackra kvinnor och snygga kläder helt enkelt? Jag hade också velat göra det men jag nöjer mig inte med bara bilder. Jag har alltför ofta stora tankar som måste komma fram som text.

När vi lider mot slutet; Sitter en horribelt trött kvinna tvärs emot mig på tåget i skrivande stund. Hon sitter med ett vidöppet gap och jag gissar att hon drömmer om mat, otroligt mycket mat. Jag kommer aldrig begripa hur folk lyckas somna på offentliga platser samtidigt som dem drar till de värsta ansiktsgesterna. Apropå det blev jag själv påmind om min hunger nu, fan!

SNOW



Det bästa av två världar

Till en början kul men så småningom panikartat och hemskt. Det har börjat snöa, det är kallare än vanligt och motivationen till att göra något är noll dels tack vare detta. Det känns som det är för tidigt för snö, inte okej! De senaste 30 timmarna har jag mestadels ägnat åt Tron-soundtracket. Det är väldigt vackert, inte dansant men orkestralt och maffigt. Nu ser jag mest fram emot att få dubbel cd-versionen hemskickad i december. Sjukt sugen på julmust, måste inhandla snarast!

 


asdffs



Väntan är över. Sisådär tre veckor för tidigt men sånt är livet med internet. Första genomlyssningen as we speak, otroligt maffigt. Varför slutar folk lyssna på musik när de ska av ett tåg?

Private Beats

Dessa vardagar har gått bra. Jag har lär- accepterat att det helt enkelt inte går att läsa akademiska texter på engelska medan man lyssnar på musik. Det är så otroligt  kontraproduktivt att det knappt är sant. Jag har sammanlagt spenderat timmar som bara kastats åt skogen då jag inte tagit till mig text. Fr.o.m. nu läser jag enbart utan musik.

Apropå det hela med att lyssna på musik; Blev ganska rädd häromdagen då jag satt på tåget på väg hem. När jag lyssnar på musik så har jag oftast väldigt hög volym, det bara är så. Saken blir inte bättre av att jag har ett par Koss-lurar som släpper ut rätt mycket ljud. Man känner sig otroligt diskret när man sitter och lyssnar på electro på hög volym och folk sitter på sättet bredvid en. (note to self: fixa nya lurar och skona andra) HURSOMHELST; Jag började höra dessa konstiga lågmälda ljud framför mig. Till en början lade jag inte riktigt märke till det, jag trodde det var en del av basen i låten jag lyssnade på. När det kom tillbaka för fjärde gången blev jag misstänksam. Vad i helvete? Pausade musiken, total tystnad uppstod, äkta pinsam tystnad som bara uppstår när man bokstavligen talat spränger musik rätt in i öronen och plötsligt avbryter det. Det lät som någon satt och fes, smygfes framför mig. Det fortsatte några gånger till för att någon minut senare försvinna. Jag fick aldrig reda på vad det var men intressant, det var det.


Public Service Announcement

så jävla duschturban

Måste säga att jag känner mig så jävla duktig och bra efter att ha sett Ung & Bortskämd. Kul program att se utöver Curb och Arrested Development då TV är och har varit ute ett bra tag. Spenderade min eftermiddag med två faceb00klösa vänner. Vi röjde igenom flera avsnitt av Curb, känns bra att andra uppskattar social katastrof. Hysteriskt kul i hemmet för tillfället, lillebror är hypokondriker2thelimit (som alla barn i den åldern) och är fast besluten om att han har bröstcancer OCH leukemi. Han har varit inlåst på sitt rum hela dagen och förbereder sig på att sakta tyna bort där inne.

Just det där med mina facebooklösa vänner har fått mig att fundera en del. Vad ska man egentligen göra med sitt facebookkonto? Är det en investering? Är det ett husdjur? Vad är ditt facebookkonto för dig? Kan den agera ens stil? Perioder av "lösaktighet" då man accepterar allt och allas förfrågningar, tider av total anonymitet eller inget av det? Sjukt svårt tycker jag, jag börjar nästan tröttna på det hela p.g.a. just frågor som dessa. Jag har mer eller mindre alltid varit ganska selektiv när det kommer till ämnet. Har alltid fört en ständig kamp om vem som vinner eller försvinner - dvs vem man anser vara ens facebookvän eller inte. Inget särskilt allvarligt egentligt, handlar ju bara mer om vilka personers liv jag vill veta om eller inte. (Om någon som läser känner er träffade: ta det inte personligt, jag är ingen arg människa!)

Detta för in mig på just en av de viktigaste aspekterna. Folks åsikt om när de anser sig vara vän med någon annan på Facebook. Det är så otroligt blandat, allt ifrån en på gränsen till fanatisk åskådning om ju fler, desto bättre till totalt jävla hat i form av inställningar som gör att folk inte kan skicka förfrågningar till en. Just i samband med händelser i verkliga livet är det kul att se hur folk reagerar på ansiktsboken. För vissa räcker det att man varit på samma fest och blott skakat hand för att skicka en förfrågan. Fan, i vissa fall räcker det med att sett någon i ett fotoalbum på Facebook. Jag personligen ser det oftast som något finare, något man faktiskt innerligt menar i denna hemska, hatiska och kalla (internet)värld. Tänk er ändå, det är ändå en slags invit, att man skriver upp sig på ett nyhetsbrev och en intressekoll om en enskild individ. Det är ju nästan lite smickrande!

Detta går ju hand i hand med att lära känna folk i verkliga livet och perioder av social aktivitet i ens liv. Gymnasiet var ju fan kalas i detta "syfte". Jag lärde ju känna så mycket människor och förfrågningar trillade in som regn en jobbig dag. Många var dåliga, omotiverade och hade inget att göra där medan vissa blivit keepers och goda vänner i livet. Det blev ju ett bra omlopp och skapade variation på Facebook. Dock när man går in i en period av livet där ens sociala aktivitet (din jävla enstöring?) inte är lika hög dör cykeln på ansiktsboken också ut. Det blir tråkigt, ingen skickar förfrågningar längre, snarare kämpar man förtvivlat för att bibehålla de relationer man har. Vad hände med minglet liksom? Nu känner jag att jag börjar spåra ur rätt hårt på ämnet och klockan är mycket.

HUVUDSAKEN OCH BUDSKAPET med detta inlägg till er är: Var lite mer omtänksamma, ge nära och kära en komplimang extra, ta vara på de närmaste vännerna och slopa kusinens polares vän och klasskompisarna från högstadiet du aldrig pratar med längre. Gör dig själv en tjänst, var lite personlig på det stora internätet!

Disque Oh

En aningen avslappnad och nyduschad Olle som komponerar detta inlägg. Spenderade mycket av min lördagskväll till att sortera/ta bort massa gammal musik från datorn. Känns bra att få bättre ordning på det hela, började även ordna upp genremässiga playlists. Avslutade det hela med att se Inception som var intressant och helt klart sevärd.

Idag har jag fortsatt ordna playlists och njutit av ny musik. Väntar på att E ska komma hem från Sthlm också ;-)
Gjorde mitt första köp på Beatport igår, ger cred för en gångs skull osv (James Curd äger) Känner mig även måttligt nöjd över att jag fixade om stilmallen så att menyn kom på rätt plats igen. Grymt sugen på att få tag i en medelmåttig mixer så man kan hysteriskt vrida på knobs, frågan är bara var man ska börja leta?



p.s. Följ min blogg med bloglovin (för bloglovin tvingar en att verifiera sig!)

Blitz



Kul kväll på Ehde nation igår. Bra folk, bra musik & skön stämning. Idag är en fruktansvärt lugn dag (bokstavligen talat ligger helt platt i sängen och skriver detta) Bra grejer;
  • Kitsune Maison 10 har läckt och fy fan vad bra det är (två skivor t.o.m.)
  • Jamaica och The Twelves fjärde december på Debaser (dog av glädje)
  • Påbörjat sträcklyssning av Fleetwood Mac - Sköna grejer!

Ska ta alla Mangs

Sånt otroligt kaos igår, blev inte klar med gestaltningsgrejen förrän halv tre på natten. Sov till sex, ger mig iväg dödstrött. Väl på tåget (ett nytt pågatåg dessutom, hur fan ska man bete sig på ett?) kändes allt helt otroligt. All musik jag lyssnade på verkade hur bra som helst, helt faschinerad. Sömnbrist gör allting mycket roligare, pröva på det när ni kan.

TTMoE-konserten var mysig trots att jag var dödstrött. Upptäckte ett nytt störande fenomen på konserter igår; Korpulenta typer som känner sig tvungna att skrika med i lugna akustiska låtar samtidigt som de vilt viftar med armarna i luften. Vad i helvete, seriöst? Sen den populära återkommande hiten; Dödskåta par som inte kan hålla händerna från varann och tar varje tillfälle i akt att grovhångla. Stanna hemma och ligg skiten ur varann istället?


Stress


så jävla bra


NU: Hemskt mycket gestaltningsuppgift som skall vara klar till imorgon!


Så jävla måndag

Jag är så fruktansvärt trött, jag vet inte varför. Vind och allmän kyla har varit en pina hela dagen. Som vanligt dog jag nästan av hunger som jag alltid gör på vardagar (lunch är så jävla svååååårt). Ett stort jävla mysterium inom musiken är australienska elektroniska/alternativa band. Varför kommer de i princip aldrig till resten av världen och specifikt aldrig Sverige? Midnight Juggernauts, PNAU, Miami Horror, Bag Raiders, Van She och t.ex. Empire Of The Sun (okej men Hultan dog ju, hade varit world first annars!) Så jävla bra band men ingen som orkar få hit dem, hemskt dålig stil.

Slutsats: Måndagar är så jävla svåra dagar, trötthet och hunger tar död på en. Oavsett om man haft världens coolaste helg eller inte spelar det ingen roll på en måndag, varför? Jo, för alla är tillbaks på ruta ett och gamla bravader räknas inte (och alla tampas med samma dödshunger och trötthet)

P.S. Ratatat var fetast!


så jävla trött (men inte så hungrig tack vare yoghurt)



Pulverkaffe kan ju dra åt helvete

Vaknade upp imorse, gick ner för att äta frukost, märker att kaffefiltrena är slut. Paniken infann sig, jag var tvungen att dricka pulverkaffe. Så jävla besk och hemsk smak, jag har inte riktigt kommit över det. Har varit så äcklad att jag t.o.m. glömt bort att dricka vatten från flaskan bredvid mig. Får snart ta och duscha för att sedan samla ihop gänget och åka till tvättstugan (aka Debaser) 

Har börjat lyssna lite mer på Electric Light Orchestra, Discovery-albumet är underbart. Riktigt skön 70/80-skäggapsrock. Ser fram emot att lyssna igenom resten av albumen när jag har tid. 


djl0ffe




Kvällen har ägnats åt att se Shutter Island (grym!) och en hel del tid med Virtual DJ. Ska fan lägga ner lite mer tid på att lära mig grunderna av Ableton framöver. Trots att man mest sitter och skojar omkring så är det ändå kul. :-)

Everything is Fake

Så jävla nya Members-Only jacka som egentligen är en direkt ripoff på Members Only utan tags. Så jävla soundtracket till Rubber har läckt ut, så jävla pianorockorkestersoundtrack? Idag blir en lugn dag för morgondagen är fet. Ratatat ska göra kaoz med Malmö!

så jävla osammanhängande inlägg, så fruktansvärt hungrig. Så jävla jobbigt att laga mat! >:|


Pånyttfödd

Efter gårdagens traumatiska, spännande och äventyrliga natt/morgon och en god natts sömn mår jag så jävla bra. Sitter för tillfället och lyssnar igenom Mashed 5 som består av två mixes av Miami Horror och Beni. Ser hemskt mycket fram emot lördagen och Ratatat, kommer bli så fett! Om någon timme är det Malmö som gäller, trevligt värre.

Skulle även vilja tacka för responsen till musikinlägget :-)



Vansinne

Spontanfest igår strax utanför Kåseberga, riktigt trevlig fest. Skönt folk, bra musik och härlig dans. När kvällen började lida mot sitt slut beslöt sig John och jag för att gå till Ystad. Ganska kul iochmed det är 17 km i regn och blåst längs havet. Något av det mest mentalt och fysiskt påfrestande men kul hade vi!

Snart bara en månad kvar till Tron-soundtracket. Derezzed är första spåret som finns ute i sin helhet, feta grejer!

Derezzed - Daft Punk by cyanuro.

Angående det där med musik

Vad är det som definerar en bra låt för er? Är det texten eller melodier/toner eller en mix av båda? Kan en låt ha bra text men helt horribla och trista melodier? Måste ni kunna relatera och koppla ihop musik till era liv? Känner ni att ni måste kräva något av musiken för att ni skall ägna tid åt den? Är det okej att musik bara får vara musik utan massa extra ansvar?

Vad är det första ni lyssnar på i en låt? Är det texten, musiken eller helheten? Jag personligen kan tycka det känns aningen hackigt att speficikt lyssna på texten. Känns som man missar väldigt mycket, det är i efterhand jag eventuellt snappar upp text. Ska jag vara ärlig bryr jag mig oftast inte så jättemycket om text i låtar. Oftast är texterna helt enkelt för konstiga och orelaterbara eller för trist att sitta och försöka förstå. Klart det är en viktig del som en officiell musikkritiker men det är ju inte jag!

Vad för slags musikmänniska är du?
- Är du texttypen, personen som måste kunna relatera till det som sjungs i sångerna för att ditt liv ska gå ihop? Är du den lite mer kräsna typen som sållar bort en hel del musik "bara" för det inte är något du kan koppla till?
- Är du den melodiska typen som fullkomligt kan kära ner sig i melodier och toner? Typen som inte riktigt bryr sig om låttexter och istället relaterar tonerna till händelser i ditt liv.


Love Like A Sunset

Vad är meningen med vardagen? Vad är det för mål ni sätter upp när ni vaknar? Klart man vill vara en habil medmänniska. Det är ju ett bra livsmål, något av en början? Istället för att vara den där jobbiga, gnälliga typen (klart man får ha sina dåliga dagar) vara mer öppen och inte irritera sig på småsaker. Mottaglig, social, bara fungera med andra människor. Det funkar ju!

När jag vaknade upp imorse kändes allt helt otroligt. Nästan lite för bra för att vara sant, vad fan pågick? Jag vet verkligen inte, känslan höll i sig fram till lunch. Innan allt kraschade var det underbart, jag fick massa planer för livet. Jag skulle ta tag i att ta mitt körkort, fixa ett jobb, bli en ännu bättre medmänniska! Tyvärr dog ju detta ut strax efter lunch då ett fett bl0dsockerfall inföll... VILKEN JÄVLA KICK dock, galet bra. Tänker leva på min fantastiska förmiddag resten av denna dag.

Till annat; Fan vad jag _ÄLSKAR_ Curb Your Enthusiasm! (Simma lugnt, Larry som det heter i Sverige), jag trodde inte en människa kunde vara så jävla svår och agera så fel i sociala situationer som Larry David gör. Det är obeskrivligt kul. Börja se det om ni har tid över i era annars så hektiska liv,

MUSIKFRONTEN: Jag är så jävla inne på Phoenix Wolfgang Amadeus Phoenix just nu. (jaa, spotify-länk) Det här är fan soundtracket till mitt liv för tillfället. Det är så snyggt konstruerat och i sin helhet är det bara aaaaah, måste nästan säga att det är förra årets bästa album!



RSS 2.0