Midnattsbloggaren slår till, nästan. Först och främst; Wounded Rhymes är ute, LL-hypen växer snabbt. Känner mig nöjd med den dos jag fick före majoriteten, nu kan jag bara tyna bort och inte se slarvig ut, snyggt drag. Recensionerna börjar även trilla in, har för det mesta sett full pott, även det ser bra ut, väntar bara på Pitchforks dom nu. 

För det andra; Wow, jag har tappat bort det mesta av min verklighetsuppfattning de senaste dagarna. Har fullkomligt kört The Office i marken men det slutar ju inte. Har systematiskt tagit mig fram till snart slutet av fjärde säsongen men längden på avsnitt och mängden varierar konstant. Kul serie, i all ära, inte fullt lika kul som Curb eller Arrested Development men jag faller för helheten. Måste verkligen börja göra lite annat, all musik som jag skulle tagit itu med från helgen är kvar. Panik!

I brist på annat; Ännu en i raden av de oändliga Coachella-klippen...