Love Like A Sunset

Vad är meningen med vardagen? Vad är det för mål ni sätter upp när ni vaknar? Klart man vill vara en habil medmänniska. Det är ju ett bra livsmål, något av en början? Istället för att vara den där jobbiga, gnälliga typen (klart man får ha sina dåliga dagar) vara mer öppen och inte irritera sig på småsaker. Mottaglig, social, bara fungera med andra människor. Det funkar ju!

När jag vaknade upp imorse kändes allt helt otroligt. Nästan lite för bra för att vara sant, vad fan pågick? Jag vet verkligen inte, känslan höll i sig fram till lunch. Innan allt kraschade var det underbart, jag fick massa planer för livet. Jag skulle ta tag i att ta mitt körkort, fixa ett jobb, bli en ännu bättre medmänniska! Tyvärr dog ju detta ut strax efter lunch då ett fett bl0dsockerfall inföll... VILKEN JÄVLA KICK dock, galet bra. Tänker leva på min fantastiska förmiddag resten av denna dag.

Till annat; Fan vad jag _ÄLSKAR_ Curb Your Enthusiasm! (Simma lugnt, Larry som det heter i Sverige), jag trodde inte en människa kunde vara så jävla svår och agera så fel i sociala situationer som Larry David gör. Det är obeskrivligt kul. Börja se det om ni har tid över i era annars så hektiska liv,

MUSIKFRONTEN: Jag är så jävla inne på Phoenix Wolfgang Amadeus Phoenix just nu. (jaa, spotify-länk) Det här är fan soundtracket till mitt liv för tillfället. Det är så snyggt konstruerat och i sin helhet är det bara aaaaah, måste nästan säga att det är förra årets bästa album!